MÅSTE skriva här idag...

...för min underbara syster fyller år!!!! Hur många? Kolla in videon!



Älskar dig!

Inget skrivande på ett tag

Kommer inte att blogga på ett tag...Jag ska snart flytta ut till Palavé...(!)....har en massa att göra och är i princip aldrig hemma, och ute i Palave finns det inget Internet, tyvärr. Inte än i alla fall...

Skriver igen då det finns mer tid...kram!!

Igår

Så här såg dagen igår ut. Massor med regn och vattenfyllda vägar = trafikstockning. 
Vi trotsade sjöarna och åkte ut till Palavé där vi flyttade över saker från den gamla lokalen och till den nya. Ikväll kommer vi ha det första mötet i den nya lokalen! Efter arbetet satt vi utanför en Colmado och tog igen oss lite. En Colmado är som en liten affär där de säljer de nödvändigaste livsmedlen, och de finns i princip i varje gathörn.

På väg hem från Palavé träffade vi på María och hennes två döttrar på en av deras (nästan) dagliga promenader då hon är ute och tigger i olika områden. Vi har, tack vare gåvor från församlingen i Sverige, kunnat hjälpa henne med matinköp, och vi ska nu hjälpa henne med att betala hyran där hon bor då hon har svårt att klara det själv.

Fortfarande regn ute, men här är det torka

Regn, regn, regn...

Igår

Igår blev en heldag iPalavé. Vår elektriker och killarna jobbade i den nya lokalen, och jag sprang runt och aviserade olika familjer om inskrivning vi ska ha på måndag. Det var in i vassen varmt, så det blev mycket vätska från Colmadon.

Neytiri släppte vi i Pelons hage, och hon hittade genast en vän...en gammal mager och ful hingst som jag inte alls gillar att hon umgås med! Litar inte på gamla magra och fula gubbar på fyra ben...

Sedan träffade jag Esther, och vi gick och hälsade på Yunior och alla hans tuppar, höns och kycklingar. Inte något jag gillar egentligen, har lite svårt för det mesta med fjädrar...men de har några riktigt snygga stridstuppar som alltid är kul att titta på.Malde majs..

Och nu idag kan ni inte gissa vad jag ska göra...Hehe,...någon?

Ikväll i Cañadan

La Cañada är egentligen en (förr grön och vacker) dalgång, och den har med åren befolkats kraftigt. Man har byggt sina egna små hus, av alla varianter, på alla ytor som gått att hitta, och det går nu inte att hitta ett endaste litet grässtrå. Genom hela dalgången flöt någon typ av bäck, och med åren blev det områdets sopnedkast och fylldes med sopor och stank. För en tid sedan lyckades man i alla fall få tillstånd och resurser att bygga över detta sopvatten, så nu har det blivit som en liten väg som ringlar sig genom området.

Utanför Clothildes hus utfördes detta arbete, och man satte även upp ett par bänkar, så nu fungerar det nästan som ett vardagsrum för de närmast boende. Det har också möjliggjort att vi kunnat ha möten lättare nere i Cañadan, då brist på yta varit ett problem.



Sebbe ledde mötet ikväll.

Den här pojken satt med hela mötet ikväll, och jag har nog aldrig sett ett barn från Cañadan så lugn och intresserad av en predikan som denne pojk. 

Just nu...

Sebbe försöker lära Sean om svenska seder....kaffe är livets källa.

Mer från arkivet..

Är inte den här bilden på Soila jättefin?

Kollar runt i arkivet

Neytiri när hon var bara en liten skit. Bilden påminde mig om vad fort tiden går....Nu är hon ca. 9 månader och är ju fortfarande ung. Folk tycker jag är konstig som inte har börjat rida in henne än....va?! Här sitter de upp på hästarna jättetidigt, rider dem innan de är färdigväxta och förstör deras ryggar. Inget jag skulle vilja göra med någon häst. Neytiri får vara en liten ouppfostrad liten unge ett tag till...