Majsgröt idag...:)

Nationaldagen

Vi är SÅ glada för att Jan-Egil och Lill nu äntligen har kommit hit! Världens finaste människor! Idag är också Dominikanska republikens nationaldag så vi var in till stan en sväng under eftermiddagen och tittade på den årliga militärparaden. 

Estamos tan contentos porque los hermanos Jan-Egil y Lill ya vinieron a visitarnos! Son personas admirables. También hoy es el día nacional de la República y fuimos a ver el desfile de los militares. 

Dagen idag

Här sitter jag inklämd med Esther på en liten kommunal buss och känner mig som en sardin i en burk, ungefär. Hehe, det är en upplevelse varje gång. Idag har varit en sån där non-stop dag, full fart från tidig morgon till kväll med frukostbarn, förskolebarn och ärenden på stan. Dagen avslutades med grillspett i Las Palmas (där de flesta av oss svenskar bor). Mycket trevligt! Imorgon kör vi igen. Soila kommer runt halv sju och börjar koka gröt till barnen som är med i frukosten, Sean och Elaine tar hand om den lilla gruppen med förskolebarn och själv ska jag ha skola med Jessica. Och på onsdag ja, DÅ får vi ett efterlängtat besök från Norge...:)

Flyttat tillbaka till Palavé/En Palavé de nuevo

Idag flyttade jag och Sean ut till batey Palavé igen. Det är området där det bor mest haitier och där församlingen bedriver en stor del av missionsarbetet här. Vi har församlingen, frukostserveringen, förskolan mm. Palavé hör till Santo Domingo men ligger lite avlägset. Området skapades under diktatorn Trujillos tid då han hämtade hit många haitier från Haiti för att ha som arbetskraft på de stora sockerrörsfält som fanns häromkring då. Haitierna stannade kvar och samhället bildades. 

Aqui siguen unas fotos del batey Palavé donde la iglesia Comunidad Maranata tiene gran parte de su obra. Está la iglesia, el desayuno de los niños, el prescolar etc. El batey es viejo, desde los tiempos del dictador Trujillo y los haitianos empezaron a mudarse aqui cuando Trujillo necesitaba personas para trabajar en los campos de cañas de azucar de por aqui. Los haitianos se quedaron y asi se formó la sociedad.

 Yanet är dominikanska och bor också i Palavé
Aqui estoy visitando a mi amiga Yanet que también vive en Palavé.

 Hennes barnbarn Elian busar
Su nieto Elian

 Simon och Sebastian väntar in mötet som vi hade igårkväll ute på garageuppfarten här i Palavé.
Simon y Sebastián esperando el culto de anoche de aqui en Palavé.

 Paul och Olga med två av sina barn. De är haitier och kämpar för att kunna leva legalt i landet. Inte det lättaste!
Paul y Olga con dos de sus hijas. Son haitianos y luchan siempre para poder vivir legalmente en el pais. Nada que es muy facil.

 Mötet förbereds. Sean fixar projektorn, där vi har sångboken och Bibeln. Jessica förbereder ett Bibelord som hon läste under mötet.
El culto se prepara. 

Snodde den här bilden av Stina...hon är en flitigare fotograf ibland..:) 

Nu på kreol!

Nu har vi fått fram barntidningen Den gode herden också på kreol! Vi ska ta med den till skolbarnen i Mont Leon i Haiti under vår nästa resa dit som vi hoppas blir snart. Stort tack till alla som har hjälpt till med att få fram den här skriften, med översättning, uppsättning, tryckning osv!

Plugg här hemma

Buen día! Här har vi underbara 26 grader nu på morgonen. Sitter med Jessica vid matbordet och hjälper henne med lite studier. Hon går i sjuan nu! Fattar inte vart tiden tog vägen....minns när hon var 5-6 år då vi lärde känna henne och hon gick sina 3 första skolår hos oss. Nu är hon tonåring liksom! Det betyder att jag själv....nej, dit går vi inte nu...:)

Antonia

Antonia från församlingen i palave  kommer troligen snart att opereras för en hjärntumör som hon haft länge och som man tror är orsaken till att hon är blind. Hon är fattig haitiska och har inte fått den hjälp hon borde ha fått och nu är läget kritiskt enligt läkarna.
Vi tänker på och ber för henne och hennes familj att Gud får ge dem den styrka de behöver.
Uppdaterar då jag vet mer. Var med och be!

Grillning på ocho (8)

 Miguel och Ismeily

 De vackraste Elaine och Ilennia

 Jessica och Esther

"Och så säger de att jag är konstig"

Lördagskväll i Palavé

Baptiste, Haiti

I lördags kom Sean, Simon, Jonathan och Elaine hem från en tredagars-tur till bergsbygden Baptiste och Mont-León i Haiti.  De fick ha med sig mediciner till den lokala kliniken, material till skolbarnen i Mont-Leon och annan hjälp till några olika familjer som är speciellt utsatta. Jag var inte med själv men här är bilder som Jonathan tog:

El sábado pasado regresaron Sean, Simon, Jonathan y Elaine de una visita que hicieron en los pueblos Baptiste y Mont-León en Haiti. Pudieron llevar medicinas para la clinica local, materiales escolares para los niños en Mont-León y otros tipos de ayuda para algunas fmilias que tienen necesitades especiales. Yo misma no andaba pero aqui están algunas de las fotos que tiraba Jonathan:

 Till vänster en av de kubanska läkare som vi har haft kontakt med. Vi pratar med henne innan och hon skickar en lista på de viktigaste medicinerna som de saknar. Till höger en läkare från Ecuador som är där en tid.

A la izquierda está la médica cubana que nos avisa cuales son los medicamentos que les hace falta y que son más necesarias. A la derecha un médico de Ecuador trabajando en Baptiste.

 Sean hämtar vatten
Sean buscando agua

 Marceló och Simon

 Det här är en av familjerna som vi brukar besöka med en hjälp från församlingen; Mannen i hemmet har varit lam under en lång period men kan sen en tid tillbaka nu gå någotsånär.

Aqui visitando una de las familias que siempre vemos. El hombre de la casa ha estado paralitico durante mucho tiempo pero ultimamente se ha mejorado y ya camina.

Det mest vanliga transportmedlet uppför och nerför stigarna

El medio de transporte más común para subir y bajar por los montes

 Här ser ni några av de nästan 500 skolbarnen som finns i skolan i Mont-Leon. För att komma till Mont-León från Baptiste måste man gå i ca. 1 och en halvtimme uppför krokiga stigar. Barnen är beroende av denna skola eftersom området ligger såpass avlägset. Det är dock väldigt trångt och helt i avsaknad av väggar vilket ju gör det rätt så lyhört mellan klasserna.
Aqui vemos algunos de los casi 500 alumnos que tiene la escuela en Mont-Leon. Para llegar a este pueblo hay que subir lomas a pie por una hora y media. Los niños dependen de esta escuela como el pueblo queda tan lejos. La escuela necesita mucha retauración, no tiene por ej paredes.